tisdag 31 mars 2009

Att komma hem

Man kan aldrig komma hem igen ifall man aldrig nånsin far

Textraden är från låten "Husvagnsblues" av Euskefeurat. På hemvägen från Hammarö drabbades jag av hemlängtan och lyssnade på detta underbara Piteband som lyckas förena humor, allvar, politik, och vardag med bra musik.

På söndagskvällen körde jag fram till Älvkarleby och letade mig med mycket möda i mörkret fram till mitt rum på STFs vandrarhem. Rummet låg i ett stort, knarrigt 1800-talshus där jag var enda gästen. Tur att jag hade hundarna med mig. Annars hade det varit lite kusligt att övernatta där.

Under gårdagen blev det bilåkning hela dagen. Gjorde bara ett kort stopp hemma för att sedan direkt dra vidare till Luleå och Hundhuset för att hålla kurs. Därefter till flygplatsen för att plocka upp Måns som varit på konferens. Käck och Kaiser blev överlyckliga över att se husse igen. De blev också väldigt glada när vi till sist kom hem. Liksom matte och husse.

Det är roligt att resa bort, men väldigt skönt att komma hem. Och som sagt; man kan ju inte komma hem om man aldrig åker iväg.

5 kommentarer:

Mari sa...

Ja du åker land och rike runt men du... nu gör du ju reklam HELA tiden!!! Imorgon är dom små fem veckor... jösses vad tiden går!

Yvonne sa...

Har kikat in på din sida och sett de nya bilderna. Så fina! Jag hoppas att tiden går fort de här tre veckorna fram till hämtningen.

Marie Louise sa...

Tid är ett konstigt mått... när man ser t ex tre veckor framåt, så är det så lång tid, men när man ser bakåt så var tre veckor nyss...

Anonym sa...

Duär fantastisk yvonne!

Laila sa...

Jag är också en hemmatjej!!! Grattis vännen i efterskott! Hoppas vi kan synas snart igen, kram!