torsdag 25 september 2008

Helsinki - here I come!

I dag (torsdag) bär det av till Agility-VM i Helsingfors! Räknar med spännande tävlingar där jag får se riktigt bra agility. På lördagkvällen blir det lite partaj också, supporterfest med mat och mingel. Låter trevligt.

Missar galamiddagen i år som hålls redan torsdag kväll - alltså innan VM är invigt. Knäppt, om ni frågar mig.

Minns förra årets galamiddag i Hamar, Norge, med skräckblandad förtjusning. Middagen hölls i en stor ladliknande byggnad. Istället för bordsservering var det plockmat på buffébord. Man satt sedan och åt vid nakna långbord i trä och på träbänkar. Lite lagom ledigt och inte så strikt alltså.

När maten var uppäten blev det ett par tal innan det skulle bli dags för - trodde vi - kvällens höjdpunkt. Underhållningen. Vi väntade oss att ett rockigt partyband skulle inta scenen för att liva upp stämningen ytterligare. Fel, fel, fel!

In kommer istället en kvartett barbershop-sångare! VAAAA??? Hur mycket party är det? På fullaste allvar framförde de flera låtar i gräsliga versioner. Höjdpunkten på deras repertoar var tydligen "That´s What Friends Are For".

Låten var inte ens bra när Dionne Warwick och co sjöng den. Helt utan musik och ganska falsksjungen var den definitivt inte njutbar! Ett par spanjorer framför oss fick fullt sjå med att inte asgrava högt. De vred sig på bänken, högröda i nyllena kippade de efter andan i kvävda skrattsalvor. Detta spred sig förstås till oss... Försök att inte skratta en sådan gång! Tårarna rann på mig när jag bet ihop tänderna hårt, men fnisset trängde ändå fram.

Om den pretentiösa sångkvartten märkte detta vet jag inte. Vi hade i alla fall hysteriskt kul! Partystämningen däremot tvärdog efter framträdandet. Festen var över innan klockan blivit tio den kvällen. Norskt party... Hoppas finnarna kan bättre.

tisdag 23 september 2008

En vandring genom höstens skiftningar

Rönnbärsblad i höstsol.

Somnade i soffan i går kväll också. Vaknade sedan mitt i natten för att gå och lägga mig i sängen istället. Men i morse kände jag mig faktiskt utvilad och pigg.

Det härliga vädret gjorde också sitt till. Sol och 16 grader i skuggan kändes ju nästan som sommar igen!

Käraste mamma kom hit efter jobbet för att följa med på en hundpromenad. Vi gick en härlig två timmar lång tur i Bergsviksskogarna. Det blev en vandring genom naturens skiftningar med allt från ljusgrönt till mörkrött. Det är otroligt vackert och rogivande att vara ute i naturen nu.
Här är mitt försök att fånga höstens färgpalett:


Blåbärsriset har övergått från grönt till rött.

Lingonris vid en stubbe.

Finaste mamma.


Rallarrosen har definitivt blommat ut. Sommaren är över för den här gången.
Kaiser smälter väl in bland höstgräset.


Vackra kontraster. Gula asplöv mot klarblå himmel.

måndag 22 september 2008

Manglad och trött

Jag är trött i dag. Mycket trött.

Det kostar på att arrangera en tävling, både i tid och energi. Det blev tidiga morgnar och långa dagar under helgen. Somnade som en klubbad oxe i soffan i går kväll. Vaknade till för att släpa mig ut med hundarna sista rastningen och stöp sedan i sängen.

När jag vaknade i morse kände jag mig inte utvilad utan bara förvirrad. Kroppen känns ungefär som att den gått genom en mangel. Jösses!

Men det blev en lyckad tävlingshelg på klubben. Allt flöt på bra utan större problem. Vi var nöjda och de tävlande verkade vara nöjda. Till och med vädret var bra. Härligt!

I dag ligger jag lågt. Orkar inte utföra några större aktiviteter utan ska försöker ta det lite lugnt för att vara på topp när det är dags för kvällens arbete, rallylydnadskurs och vardagslydnadskurs på Hundhuset i Luleå.

fredag 19 september 2008

Fartfyllt hundliv på klubben i helgen

I helgen blir det ett fartfyllt hundliv på Piteå Brukshundklubb!

Vi har tävlingar i agility, lydnad och skydd. Jag tror faktiskt inte att någon klubb tidigare har arrangerat tävlingar i så många olika grenar och klasser samtidigt.

Det ska bli roligt även om jag inte kommer att tävla själv. Istället kommer jag att jobba som funktionär, speaker. Vi har fått så många anmälningar att vi fått säga nej till efteranmälda och därför strök jag också mitt eget tävlande. Samtidigt är det skönt att bara koncentrera sig på arrangörsjobbet.

Min käraste kommer också att vara tävlingsfunktionär under helgen, men inte på agility utan cykel. Vi räknar med att åtminstone ses på kvällarna! I morgon kväll (läs: fredag) äter vi lite smarrig smörgåstårta för att fira Måns födelsedag som är på lördag. Något större kalas än så har han inte önskat sig och det är bäst att göra som han vill. Man ska ju vara snäll mot gamla människor... hehehe ;-)

onsdag 17 september 2008

Uppladdning för VM

Nästa torsdag startar Agility World championship 2008! VM:et har legat långt fram i tiden, men eftersom tiden går så fort numera är det alldeles snart dags.

Har inte hunnit tänka så mycket på tävlingen tidigare, men nu börjar det kännas spännande. Var in på VM-sidan och läste intressant statistik:
  • 34 olika nationer deltar
  • Antal anmälda hundar: 367 st av 61 olika raser
  • Största VM-truppen: Ryssland skickar 18 deltagare
  • Minsta trupperna: Argentina, Mexico och Uraguay - en person vardera
  • Sveriges landslag består av 15 personer
  • En dvärgpinscher deltar
  • Fyra berger des pyrénées, varav en korthårig
  • Fem kelpies, varav en i mediumklass
  • Största rasen till antalet: Border collie 130 st

Kan också konstatera att den border collie som vann individuellt i medium i fjol har fått efterföljare i år. Inte mindre än sex border collies tävlar i medium!

Torsdagen är avsatt för träning i ishallen. Varje land tilldelas tid som ska vara i propotion till antalet deltagare. Sverige har fått exakt 17 minuters träningstid. Det gäller alltså att nyttja tiden effektivt ...

Fredag kl 08.00 sker invigningen och tävlingen avslutas ca 16.30 på söndagen med pampig prisutdelning. Vi får hoppas att Sverige får vara med på den!

tisdag 16 september 2008

När tiden flyger och när den nollar

Tiden flyger fram.
Halva september har redan gått och om exakt 14 veckor är det jul! Va?! Det var ju nyss midsommar?

Efter semestern har tiden börjat gå mycket fortare. Naturligtvis är en timme exakt lika lång som i somras, men jag upplever den absolut kortare nu. En timme räcker 30 minuter just nu. Max.

I lördags var vi på en trevlig 40-årsfest hos vänner. Det stora samtalsämnet var inte oväntat ålder. Födelsedagsbarnen Kahrin och Magnus fick många gliringar om hur gamla de blivit. Jag inser förstås att jag, liksom alla, andra blir äldre med åren. Samtidigt tycker jag inte att tiden gått så fort att jag blivit så mycket äldre...

Det här med tid intressant. Har du inte läst Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kan jag verkligen rekommendera den! Det är en bok för den som känner sig stressad och undrar varför.

Min tid lär fortsätta gå snabbt. Hösten kommer bli intensiv med mycket jobb och flera resor. Det känns roligt och spännande, men också lite tufft att få tiden att räcka till för allt jag vill hinna göra.

Samtidigt måste jag ibland också släppa kalendern och försöka uppleva tidens nollpunkt. Den inträffar bara när man lever i realtid. I realtiden finns varken tankar på före eller efter, bara närvaro i nuet. Så svårt - men så underbart att uppleva.

Nej nu är det tid för sängen.
Godnatt!

lördag 13 september 2008

Skratta tillsammans med din hund!

Eva Bodfäldts föreläsning "Fyra vägar till en bättre kommunikation" var väl värt resan t o r Kalix i går. Eva är en duktig och underhållande föreläsare med mycket kunskap inom ämnet hund. Jag fick många skratt och inspiration. Fick också en påfyllning av kunskapsförrådet med nya tips och idéer.

Jag gillar Evas tankar att utgå från hunden när vi ska jobba med den. Många hundägare är tyvärr dåliga på att förstå sin hund, men kräver att hunden ska förstå dem. Om inte jag är engagerad i min hund, varför ska den då engagera sig i mig och mina önskemål? För att hundar "ska" lyda? Nej! Det krävs ömsesidig respekt för att en relation ska fungera.

Jag blev också mycket förtjust i Evas självklara sätt att uttrycka sig att man måste kunna "skratta" tillsammans med sin hund. Naturligtvis kan en hund skratta, även om den inte uttrycker skratt och glädje likadant som oss människor.

På senaste träffen av klickertränarutbildningen jobbade vi med beteendekedjor. Vid ett tillfälle blev jag överlycklig när Kaiser förstod och gjorde rätt, trots att jag tidigare flera gånger hade missat i min tajming. När han satte sig på musmattan efter att mycket tydligt ha stampat på den först blev jag så nöjd att jag hoppade rakt upp i luften. Något som också Kaiser gjorde. Och så hoppade vi tillsammans några gånger.

- Ja, nu förstår jag varför Kaiser hoppar när han blir glad, sa instruktör Maria, som tidigare fångat hans skutt på bild.

Javisst! Det är vårt sätt att skratta tillsammans. Ett av flera faktiskt. Visst, det inte alltid optimalt att hunden hoppar upp efter den blivit klickad. Men ett gott skratt förlänger ju livet sägs det!

PS. Jag har länkat bilden på Eva Bodfäldt (foto: Åsa Lindholm) från hennes webbsida. Lyckades åka iväg till Kalix utan batteri i min egen kamera...

fredag 12 september 2008

Ljusa idéer i mörka natten

Jag är en nattmänniska. Jag ogillar verkligen inte tidiga morgnar, även om jag sällan är pigg den tiden på dygnet. Men det är på kvällen och natten jag är som mest kreativ.

I går kväll satt jag och läste en intressant diskussion på klickerforum och fick plötsligt en massa idéer. Diskussionen handlade om vardagslydnad - vad det egentligen är och om klickertränare har vardagslydiga hundar eller inte.

Eftersom jag håller många utbildningar för "vanliga" hundägare, alltså inte de som har ett extra stort intresse för hundträning, ligger mig ämnet vardagslydnad varmt om hjärtat. Mitt mål med alla utbildningar är att få hundägaren att bättre förstå sin hund, och att ge ägaren redskap för att träna hunden. En fungerande vardag och en bra relation med hunden är viktigt.

Detta fick mig att fundera över vad som egentligen är viktigt på en valpkurs och en kurs i vardagslydnad. Dessa funderingar ledde vidare till att nya kursplaner tog form för dessa kurser. Först bara som snabbt nertecknade tankar, men efter några timmar som kompletta kursplaner.

De förnyade kurserna kommer att få en tydligare inriktning till fungerande vardag, samspel med hunden och förståelse för den. Flera delar från de gamla kurserna behåller jag, men några delar blir helt nya. Bland annat blir det betydligt större fokus på koppelträning och följsamhet än tidigare.

Det återstår lite mer funderande och filande på kursplanerna innan jag är helt nöjd. Snart ska jag åka iväg till Kalix för att lyssna på en föreläsning i kväll med Eva Bodfäldt. Hoppas få lite mer inspiration och nya idéer. Sedan blir det väl lite mer nattarbete...

torsdag 11 september 2008

Rassel och pling i det lilla hundhuvudet

Så här ser Kaiser ut när han tänker - strax innan poletten fallit ner.

Zzzzzzzzzz ...

Kaiser ligger i soffan under en filt och snarkar högt efter kvällens arbete. Mellan snarkningarna kommer ibland ljudliga (och luktande) pruttar. Trevlig kille...

Kaiser är trött efter att ha varit med som demohund på fortsättningskursen i agility på klubben. Denna gång var temat kontaktfältshinder och jag ville visa hur jag lärt in dessa med honom.

Min strategi har varit att låta inlärningen ta tid och vara noggrann från början. Inlärningen är ännu inte helt klar. Men när den är klar kommer han att ha väldigt bra och säkra kontaktfält.

Det är väldigt roligt att jobba med Kaiser. I all träning har jag i stort sett bara jobbat enligt klickerprinciperna där Kaiser fått jobba aktivt själv utan några större hjälper. Sedan har jag fångat och format beteenden med klickern. Det funkar jättebra med honom. Kaiser ger inte upp i första taget utan provar sig gärna fram för att lura ut hur han ska få mig att klicka.

Kaiser är otroligt söt när han tänker. För tänker, det gör han verkligen! Vissa gånger går det snabbt, ibland funderar han länge innan han agerar. Då tittar upp på mig med sina pepparkornsögon och man kan nästan höra hur det rasslar i hans lilla huvud - och så pling! Poletten som plötsligt föll ner. Sedan hans lyckoskutt när han får bekräftelsen på att han gjort rätt. Underbart!

Så den som säger att lycka inte kan köpas för pengar har aldrig köpt (och tränat) en hund!

Träna, träna, träna...

Träna, träna och åter träna. Det är vad som gäller om man vill nå bra resultat. Det finns inga genvägar.

Jag har gett mig tusan på att det ska gå att få till ett felfritt slalom med Xhazi på tävling. Likaså ska det gå att få till stensäkra kontaktfält med honom! Men då är det träning och ännu mera träning som gäller. I dag har det blivit två korta, men bra träningspass med honom. Det är jag nöjd med. Bättre köra korta pass ofta, än långa pass sällan.

Kaiser har också fått träna slalom och kontaktfält i dag. Men den närmsta tiden kommer han inte att träna så mycket agility. Istället ska jag lägga krutet på Canis-grundfärdigheterna. Vi har en hel del kvar att träna in. Läxan till sista kursgången består av 11 nya grundfärdigheter, lägga stimuluskontroll på tre valfria grundfärdigheter samt att lära in två beteendekedjor. Dessutom återstår en del av förra läxans grundfärdigheter. Puh!

För Käck handlar träningen om att underhålla hans motivation. Han har på gamla dar fått en riktig nytändning och har denna sommar varit otroligt laddad på tävling. Ibland lite för tänd, men hellre det än tvärtom.

Avslutar med några bilder som Måns tog på agilitytvlingen i Haparanda:


onsdag 10 september 2008

Härliga höst!

Kaiser ger järnet på Gläntans strand.

De senaste dagarna har bjudit på härligt start på hösten. Klar och sval luft. Värmande sol. Naturen som börjat skifta från grönt till gult och rött.

Det är skönt att vara ute dessa dagar. men eftersom älgjägarna just nu gör skogarna osäkra valde jag att ta en promenad på Gläntan i går tillsammans med hundarna och kära mamma. Gläntan, eller Sandängesstranden som den egentligen heter, är en mina absoluta favoritplatser i Piteå.

Buskul att leka i vattnet tycker pojkarna.

Gläntan är också en storfavorit hos hundarna. De rusade runt på stranden och i vattnet som galningar. Lyckliga, lyckliga! Hundar är verkligen livsnjutare. De vet hur man lever i nuet och tar tillvara på varje sekund av de goda stunderna. Vi människor har mycket att lära där!

Även om jag undviker skogen under älgjakten är jag glad att det finns jägare. I går var jag och hämtade ett drygt dussin älgklövar som vår vän Pelles snälla, älgjagande pappa fixat åt mig. Nu är frysen välfylld igen för framtida spårträning och kurser. Tack för det!

söndag 7 september 2008

Haparanda har fått framtidstro

Agilitytävlingen Gränscupen i Haparanda är över för i år. Det har varit en mysig helg och trevlig tävling, men utan större framgångar för egen del. Nu är vi på väg hem och jag testar den mobila uppkopplingen från bilen.

Det är faschinerande att se hur Haparanda utvecklats de senaste åren. Tiden innan Ikea kändes Haparanda som en avfolkningsbygd. Nu andas hela stan framtidstro. Nya fräscha affärer öppnar med jämna mellanrum. Nya hotell byggs, matbutikerna utökar butiksyta och öppettider. Restaurangerna renoverar.

Vi åt middag på en av dem, Leilani, som har fantastiskt god chinamat. Redan innan Ikea var maten bra, men nu har restaurangen skärpt sig snäppet till. Inredningen är också ny och fräsch.

Man undrar om det verkligen finns kundunderlag så det räcker till alla satsningar? Det återstår att se, men helt klart är det betydligt många fler besökare i Haparanda i dag än för fem år sedan.

Vi har i alla fall dragit vårt strå till stacken när det gäller Haparandas fortlevnad. Vi spenderade lite till på Haglöfs outlet i dag och är nu rustade med fina fritidskläder. Nu får man hålla i plånboken ett tag, men samtidigt vill man ju passa på. Det är ju så billigt...

Tur att det inte är fler tävlingar förrän nästa år.

lördag 6 september 2008

Bra dag trots dåliga tävlingsresultat

Sen kväll i husvagnen i Haparanda. Det är dags att lägga sig för att orka upp till en ny tävlingsdag. Dagens tävlingsresultat var inget att skryta över, men imorgon hoppas jag på fina lopp med skönt flyt.

Dagen har ändå varit toppen. Vi hann åka iväg från tävlingsplatsen mellan klasserna för lite shopping. Först tänkte vi ta en vända på Ikea, men när vi såg den proppfulla parkeringen skippade vi det.

Skulle istället åka och käka på Max när vi upptäckte den i somras nyöppnade Haglöfs outletbutik. Wow! Där finns massor av fina fritidskläder betydligt billigare än de kostar i andra butiker. Jag gillar verkligen Haglöfs grejer. Snygga, sköna och funktionella kvalitetskläder till bra priser. Hann köpa några tröjor och ett par byxor. I morgon tänkte vi åka tillbaka en vända till.

Efter tävlingens slut hade det lugnat sig betydligt på Ikea. Där blev det servetter, glödlampor, en morgonrock, nescessärer och lite andra smågrejer. Vi var klara på en dryg timme. Inte dåligt va?

Nu håller Kaiser på med att bädda ner sig under täcket. Jag ska göra detsamma. Godnatt!

fredag 5 september 2008

Tolkad på teckenspråk

I går var jag och talade inför en grupp döva och dövblinda som går utbildning på Framnäs folkhögskola. Det var en ovanlig, men rolig upplevelse. Jag var inbjuden för att berätta om mitt företag och dess verksamhet.

Det var första gången jag blivit tolkad. Lärarna i klassen turades om att tolka mig på teckenspråk. Imponerande att de hann med! I början kändes det lite konstigt att tala inför en grupp som tittade på någon annan när jag pratade. Men ganska snart blev det naturligt.

Deltagarna var intresserade och hade många olika frågor. De frågade om allt från hur man löser ekonomin när man startar ett företag, till hur jag jobbar med hundar, varför hundar jagar katter och hur det kommer sig att hundar inte ska äta choklad.

Det var faschinerande att se vilket rikt språk teckenspråket faktiskt är. Det är inte bara händer som används. Även ansiktsuttryck och kroppen är en del av språket och används mycket mer än de flesta hörande gör. Ibland kunde jag inte låta bli att titta på den som tolkade och nästan fastna i det istället för att fortsätta prata. Som när läraren på ett väldigt uttrycksfullt sätt tecknade en hund som gör utfall i kopplet...

Under några månader i höst kommer jag att erbjuda en av deltagarna praktik hos mig en kväll i veckan. Det kommer att bli spännande och säkert väldigt lärorikt. Inte minst för mig.

torsdag 4 september 2008

Inte utan mitt kaffe!

Här är dagens vill ha-pryl: Handpresson!

Jag älskar riktigt kaffe. Riktigt kaffe är starkt och rikt på koffein. Riktigt kaffe är espresso eller espressobaserat och heter läckra saker som caffe latte, cappuccino, macciato, caffe americano, frappé...

Ett av de bättre inköpen vi gjort är en Gaggia espressomaskin. Vår maskin mal bönorna och gör en god kopp espresso på ett knapptryck. Vill man ha en cappuccino är det enkelt att skumma mjölken till en fluffig kräm med ångpipen.

När jag är på resa saknar jag riktigt kaffe. Bryggaren vi har i husvagnen kan inte på långa vägar matcha vår Gaggia. Men att dra med sig en stor espressomaskin är inte möjligt. Har funderat på att skaffa en liten mokabryggare som man ställer på gasolplattan. Men den kräver diskning eller minst ordentlig sköljning efter varje användning, vilket är opraktiskt i husvagnen.

Handpresson är lösningen på detta problem! Med en liten, manuell maskin kan man göra en espresso var man än befinner sig; i husvagnen, fjället, stranden, skogen, agilitytävlingen...

Möjligheterna är oändliga! Det är bara ett fel på denna fantastiska produkt: Priset. Nästan två lakan kostar den lilla skatten. Suck! Men drömma kan man ju...

(Till höger) Riktigt kaffe - en läcker cappuccino från vår espressomaskin.

tisdag 2 september 2008

Ikea - en skattkammare för hundtränare

Nu är snart min agilitybana helt komplett. I dag blev däcket klart. Fint eller hur? I morgon ska jag köpa matta till gungan och målarfärg till långhoppet (blå och svart). Har också köpt det gamla bordet av klubben, så nu finns alla hinder på plats!

Alla tre hundar har testkört däcket som funkade alldeles utmärkt. Passade på ge dem träning inför helgens tävlingar i Haparanda.

Kaiser fick också testa kulbanan Mula, ett Ikeafynd från i sommar. Perfekt för klickerträning! Kaiser förstod snabbt att han fick klick och belöning om han flyttade på träklossarna. Mestadels använde han munnen för att greppa klossarna...

... men ibland tog han även till tassarna.... Tänkte att leksaken kan vara en hjälp i att lära honom grundfördigheterna till apporteringen i Canisläxan. Men då får han inte använda tassarna!

Ikea har inte bara snygga möbler. Det är faktiskt en riktig skattkammare med prylar som funkar utmärkt till hundträning.

Där finns bland annat musmattor, grytunderlägg och glasunderlägg för targetträning, barnpallen Försiktig för klossträning (bakdelskontroll), bollen Ekorre till belöning och lektunneln Speja till agility. Dessutom har ju Ikea ett eget sortiment hundprodukter. Måste hinna med ett besök där i helgen!