Årets sista dag

Vi var på hemvändarkonsert med Euskefeurat i går. En riktig höjdare! Euskefeurat är ett musikaliskt gäng som blandar och ger allvar och humor i en massa sköna låtar.

Konserten var ungefär som 2008 varit för mig. Ett år som bjudit på både upp- och nerförsbackar, men på det hela taget mycket bra. I dag, på årets sista dag tänker jag tillbaka på 2008 med både glädje och viss melankoli. Men samtidigt ser jag framåt och fram emot nästa år. Tack familjen, alla underbara vänner och människor som gjort 2008 till ett fint år. Vi ses 2009!

Ha ett Gott Slut & Gott Nytt (hund)År!

Fantastiska hundar i människans tjänst

Tv-program som handlar om hund har hittat sin trogna publik. Hundintresserade slukar det mesta som visas i ämnet. Tyvär är många program inte bra. Kombinationen hund och underhållning blir sällan lyckad.

Men det finns ett program jag tycker är roligt att se; Dogs With Jobs av National Geographic Channel, eller Hundjobb på svenska. Lyckades i dag pricka in några reprisavsnitt som TV4 + hade den goda smaken att visa.

Här visas hundar som de utför en mängd olika uppgifter i människans tjänst. Det är hundar som vallar, vaktar, skyddar, tröstar, hjälper handikappade eller använder sin nos för att hitta minor, försvunna människor, narkotika eller något annat viktigt.

I ett av de program som visades i dag fick tittarna lära känna Mike, en hollandse herdershond som jobbar för FBI. Mike är tränad i att leta efter falska dollarsedlar. Han utför ivrigt sitt jobb för att belönas med en lekstund. I programmet visades hur Mike hittade väl undangömda sedlar på ett kontor samt på en person som befann sig i en park bland många andra. Imponerande.

Exakt hur han bär avslöjades inte. Hunden är ju faktiskt en hemlig agent!

Flinka fingrar på Bolaget och ett dopp i bokfloden

Mellandag inför nyår. Gå på Systembolaget i dag kändes i förväg inte som en smart idé. Men utan någon framförhållning alls i denna fråga fick vi bita i det sura äpplet för att inhandla festligt till nyårsaftonen.

På plats: butiken fullsmockad, hyllorna halvtomma, oändliga köer. Vi valde den kö som såg minst lång ut. Bara sex minuter senare packade vi inköpen i våra kassar. Otroligt. Det visade sig att personalen faktiskt har klockat kötiderna vid flera tillfällen. Trots att köerna räckt över hela lokalen har kötiden aldrig överskridit just sex minuter. Bra jobbat, bolaget!

Har hunnit (nästan) halvvägs genom bokfloden jag fick hem innan jul. Hittills: gillar verkligen nya upplagan av Eva Bodfäldts Kontaktkontraktet (inkl CD). Nya upplagan har fått flera nya kapitel och de gamla har skrivits om en del. Jag gillade verkligen förra upplagan, men denna är mycket bättre.

Har läst ut Klickerträning för nybörjare av min vän Natasja Atterbom. Gav kanske inte mig så mycket nytt, men jag tror den funkar rätt bra som den är tänkt - för nybörjare. Kul att ha läst den i alla fall.

Jag har hunnit läsa inledningen och bläddrat framåt i Cesar Millans Cesar och hans hundar. Tror inte att jag kommer gilla boken, men ska försöka ta mig igenom den så småningom. Millan förklarar att det han sysslar med inte är "träning" utan "psykologisk rehabilitering". Det är inte genom inlärning som hundens oönskade beteende ska förändras, utan genom att "komma i kontakt med hundens psyke och medfödda instinkter". Nåja. Ska ge boken en chans i alla fall.

Däremot gillar jag redan skarpt Control Unleashed av Leslie McDevitt. Har bara hunnit 30-talet sidor men kan konstatera att CU-programmet bygger på vetenskapligt belagda sätt att förändra en hunds beteende (vilket inte verkar vara fallet i Millan bok). Trots att boken är på engelska och innehåller en del termer är den inte svårläst. Tyvärr är layouten invändigt inte alls lika rolig som omslaget. Men utseendet är ju inte lika viktigt som innehållet. Ser fram emot resten.

Kvar att läsa är nya upplagan av Marie Hanssons Min bästa vän som ser ut att genomgått en rejäl ansiktslyftning. Har inte heller hunnit börja på Naturligt ledarskap med Mickie av Mickie Gustafsson, men av omslaget att döma är den intressant.

Köpte också Hundtränaren (årsbok 2009). Kan rekommenderas! Bra idé, fräsch layout och intressanta artiklar av duktiga hundtränare. Innehåller också kalenderblad med plats för egna anteckningar och träningsloggar. Bravo!

Om softa dagar och en bränd bock

Det har varit några riktigt softa dagar under julen. Vi har tittat på tv och film, läst, käkat julmat och promenerat med hundarna. Inte så mycket annat.

Jag har nästan inte suttit uppkopplad alls. Verkar inte heller ha missat något. Det har inte hänt så mycket av intresse i omvärlden. Noterar dock att Gävlebocken har brunnit i år igen. Bra, det hör till! Ganska faschinerande vilket stort intresse denna halmfigur orsakar varje år. Gävlebocken har en egen blogg (!) som kommenteras av läsare världen över. Man kan satsa pengar hos vadslagningsbolag om bocken ska överleva eller inte (inte nu längre förstås). Bocken har förstörts 22 gånger sedan den sattes upp för första gången 1966. Förbluffande fakta.

Nu har det blivit dags att åka och handla. I dag blir det inte julmat till middag.

Julen är här!

Vi har vakat in julaftonen och traditionsenligt avsmakat julskinkan. Den blev saftig och god, trots att jag och inte Måns stod för tillagningen. Laxen, sill, köttbullar och annan julmat är också ordnad. Nu väntar några dagar av julfrid. Härligt.

En riktigt God Jul tillönskas alla bloggläsare!

Ylar med vargar

Jag har träffat vargarna i Kolmården igen. Vi inledde vårt C-AS möte i Norrköping med ett besök i varghägnet, vilket var riktigt mysigt! Denna gång fick vi träffa en annan flock än den jag besökte i somras.

Denna flock hålls i safariparken och består av fyra hanar, alla födda 2003. Det märks att de här vargarna är äldre än gruppen i djurparken som består av sju ungdjur. De här vargarna var betydligt större men också lugnare mot oss besökare. De gillar att bli klappade och gav oss många blöta pussar.

Samtidigt var det i den här gruppen mer inbördes gruff med ljudliga morrningar, tandvisningar och brottningsmatcher. Men även om det låter en hel del och ser tufft ut händer det ytterst sällan att någon blir skadad. Vargarnas språk är mycket tydligt och lätt att avläsa.

Vi fick också höra vargarna yla. Vargskötaren Veronika satte sig ner bredvid ledarvargen Moody och började yla. Efter ett tag gav han också upp ylanden, sedan följde resten av flocken efter. Att yla tillsammans är ett sätt att samla flocken och känna gemenskap.

Här är fler bilder från träffen:

Alfahanen Moody markerar sin ställning.

Visst är det vackra djur?


Grabbsnack i varghägnet.

Flörtig kille?

Vargskötaren ylar med flocken. De var lite svårflörtade, men kom igång efter en stund. Att yla är ett sätt att samla flocken.

Småfralla på besök

Vi har haft fint besök i kväll. Pelle och Atlas tittade in.

Herregud vilken kavat liten sötsak det var! Jag tror faktiskt att Kaiser också var så där liten en gång i tiden, även om man hunnit glömma det. Jag tycker fortfarande att Kaiser är liten, men bredvid småfranskan Atlas var han gigantisk!

Här kommer några bilder från kvällen. Måste härmed varna känsliga läsare: nedanstående bilder kan leda till valpsjuka!




Atlas fick smaka lite böcklingpastej, mums!



En småfralla möter en minipinne.



Atlas högg in på det största tuggbenet han hittade.



Han provade också några leksaker.

En korsning mellan minigris och marsvin tror jag Pelle sa att det var... Ja, vad ska man tro?



Stor och liten... eller liten och ännu mindre?

De vassa valpgaddarna satt inte bara i tuggbenet... ajajaj!

Bara blanka blad

Det var snorhalt utanför Hundhuset ikväll, men jag lyckades glida in utan benbrott för att hålla de två sista lektionerna för året. De båda grupperna vardagslydnad fick jobba med fokus och följsamhet i koppel, samt inlärning av handtarget.

Nu väntar en härlig ledighet tills efter trettonhelgen. Förutom resan till Norrköping i helgen har jag inget planerat. Filfaxens blad är blanka. Det känns skönt att få varva ner. Jag kommer dock inte att ha några problem att fylla dagarna.

Tänker ägna mig åt familj, vänner, hundmys och hundträning, bokläsning, filmtittning, glöggdrickning, julmatsätning, datoriserande, promenerande, soffliggning, bilkörning, shopping (av något slag) och en hel del annat viktigt, nödvändigt och förmodligen även helt sånt som är helt onödigt. Puh! Det där kan vara den längsta mening jag skrivit...

I dag har jag tillverkat årets julkort. Som vanligt fick hundarna utgöra motivet. Käck och Xhazi fick vara glittergossar medan Kaiser utsåg sig själv till Årets Julklapp. Resultatet finns snart att beskåda i en e-postbox eller blogg nära dig ...

Vargmöte och C-AS-möte i helgen

Jag ska få träffa vargarna på Kolmården igen!

I helgen ska vi ha det sista absolut mötet med Svenska Brukshundklubbens centrala agilitysektor (C-AS). Efter nyår omorganiseras SBK och alla sektorer och kommittér försvinner. De ersätts istället av fyra utskott och ett antal arbetsgrupper. C-AS, där jag sitter som ordförande, blir istället agilitygruppen som återfinns under Utskottet för medlemsaktiviteter.

Jag ville göra C-AS sista möte till något speciellt. Det för att avtacka de som avgår och ge oss som blir kvar en avspark in i den nya organisationen. Dessutom har vi varit ganska sparsam med årets budget och har pengar kvar. Därför har jag bokat en guidad visning hos vargarna som start för möteshelgen i Norrköping. Det tror jag kan bli en riktigt bra inledning!

Denna gång är ju gruppen bara hälften så stor som när jag träffade vargarna i somras. Hoppas därför på ännu mera närkontakt än sist. Kameran följer förstås med även denna gång. Här är en bild från förra mötet:

Härlig bokfrossa väntar i jul

Har ju avbokat Tomtens besök i år, men istället kom brevbäraren i dag med mina julklappar.

I postlådan låg senaste numret av amerikanska agilitymagasinet Clean Run. Jag hann inte öppna tidningen men ser fram emot en intressant lässtund. Fick också en avi om att de hundböcker jag beställt kan hämtas imorgon.

Har beställt Eva Bodfälts nya upplaga av Kontaktkontraktet med DVD, "Naturligt ledarskap" av Mickie Gustafsson, som jag har ett par bra böcker av. Hon brukar också ha intressanta krönikor i Hundsport. Jag har också köpt "Klickerträning för nybörjare", som är skriven av en vän, Natasja Atterbom. Har dessutom beställt en bok som jag inte alls tänkt köpa; Ceasar Millans, "Ceasar och hans hundar".

Jag gillar inte Ceasars träningsmetoder som för det mesta bara bygger på korrigeringar, ofta med våldsamma hjälpmedel som el, stackel och hans eget stryphalsband som orsakar stor smärta. Men ibland säger han något som är vettigt, om än inte nytt. Jag tänker läsa boken för att bilda mig en egen uppfattning, vilket är svårt att göra via tv.

Fick också en bokleverans från Canis, "Control Unleashed" av Leslie McDewitt. Den ser jag verkligen fram emot att läsa! Boken berättar om hennes metod (förkortat CU) att få hundar som stressar eller blir störda av andra hundar att istället känna sig säkra, trygga och bli fokuserade på uppgiften. Funderar på att lägga upp en ny kurs som bygger på CU: Kontroll och kontakt utan koppel (eller något ditåt).

På torsdag jobbar jag sista dagen innan tre veckors julledighet. Därefter ska jag djupdyka i bokhögen och förkovra mig. Härligt, härligt!

Paltkoma hela helgen

Vilken mathelg!

Denna kväll har tillbringats i soffan i paltkoma efter att ätit svärmors supergoda palt, inklusive efterrätt. Jag gick en kvällspromenad med hundarna, men det är också allt vi orkat med.

Även under gårdagskvällen befann vi oss i samma tillstånd. Det efter att ha intagit ett återigen fantastiskt julbord på Gästgivargatan. Det fanns en massa goda sorters egenlagad julmat och man vill ju testa det mesta. Vilket vi gjorde. Med ränta. Puh!

Undrar om vi kommer att bli hungriga imorgon? Det känns som att helgens matintag även räcker för hela morgondagen.

Varning: risk för valpsjuka

Här kommer ännu en bild på lilla valpknodden Atlas:

Ganska gullig, ellerhur? Jag känner en klar risk för att drabbas av valpsjukan när man ser en sådan liten raring.

Vilken charmig skrynkelnosad knubbknodd!

Får jag presentera vår vän Pelles nya hundkompis: Atlas.

Den lilla knubbiga knodden är en fransk bulldogg som precis flyttat in hos Pelle och settern Emil. Den senare är ännu lite skeptisk över den konstiga skrynkelnosade saken som pinkar inne. Men Emil har börjat bli lite nyfiken på Atlas så de ska nog komma bra överens framöver.

Ska bli spännande att få träffa lillgrabben i verkligheten. Om han bara är hälften så charmig som han ser ut är han ganska oemotstånderlig.

Jag har haft en riktigt härligt lyxig fredag. Först en trevlig lunch på Statt med vännen och förra kollegan Laila. Därefter shoppade jag loss på Vila. Det blev både kläder för vardag och fest. Det finns verkligen hur mycket snyggt som helst i butiken. Problemet var att begränsa sig.

I morgon blir det julfest på HUNDVIS hundskola. Jag och Måns ska äta julbord på Gästgivargatan. Det kommer att bli väldigt trevligt, men nog var det lite mera röj på personalfesterna på förra arbetsplatsen! =)

Brev till Tomten

Kära Tomten!

I år behöver du inte komma hem till oss på julaftonen. Vi har på allvar bestämt oss för att inte köpa några julklappar denna jul. Visst är det väldigt roligt att ge och förstås även få presenter. Men saker är ju inte det viktigaste i livet och vi har alla redan hunnit skaffa oss det vi behöver. Allra mest betyder det att träffas och umgås med nära och kära.

Varje år överträffar julhandeln tidigare rekord. Förmodligen blir det så också i år, även om det talas om finanskris i världen. Eftersom jag mycket sällan köpt julklappar tidigt hamnar jag alltid i julhandeln (som förövrigt startar allt tidigare för varje år). Julhandeln är hysterisk med sjukt långa köer, svettiga butikslokaler, stressad personal, skrikande barn och skränande bakgrundsmusik. Några timmar i julhandeln och panikångesten är nära. Köp, köp, köp!!!

I år känner jag istället ett lugn inför julen. Det är en fin högtid. Synd att den för så många bara betyder stress och överkomsumtion istället för frid och ro. Visst kan man unna sig och varandra något extra till jul men glöm inte bort att ge varandra tid. Det är den finaste gåvan.

Så därför behöver du inte komma i år, Tomten. Ge Tomtemor lite extra omtanke istället. Hon skulle säkert uppskatta en värmande glöggmugg framför den öppna spisen. Hej på dej!

I kväll blir det fest!

I kväll blir det stor fest med glitter och glamour. Jag ska delta i Nobelbanketten!

Eller... tja, jag har ju inte fått någon inbjudan (i år heller) men jag följer den med stort intresse på tv. Jag är barnsligt förtjust i denna fest som verkligen har mycket av allt. Det är otroligt att det går att få ett sådant stort arrangemang att fungera.

Fyrtio kockar lagar den hemliga menyn. 200 servitörer serverar maten. Tiotusen blommor har levererats från Italienska San Remo för att smycka Blå hallen. 1300 gäster är inbjudna och kommer att äta på den speciella Nobelservisen där en tallrik kostar 1500 kronor och en hel servis 15000. Kvällens klädkod är långklänning och frack. Årets tema på festen är Kärlek.

För egen del blir det nog fleecetröja och mysbyxor under festen. Middagen blir inte heller riktigt av samma kaliber som i stadshuset, men jag planerar faktiskt en trerätters; vitlöksbröd till förrätt, hemgjord lasagne därefter och Ben & Jerryglass till efterrätt. Mums! Maten ska förstås avnjutas framför tvn tillsammans med kungen och de andra gästerna.

Men först ska jag klä mig för en hundpromenad i kylan, sedan börja med maten. När man är Nobelgäst utan inbjudan får man fixa sånt själv. Men å andra sidan kan jag lägga upp fötterna i soffan efter maten och klia en hund. Nobelgästerna får finna sig i att sitta kvar till bords tills taffeln bryts 22.30.

Bygg en stadig grund för samarbetet

Fokus och följsamhet - två viktiga byggstenar för en stadig grund.

I kväll har jag kört näst sista träffen av min "nya" valpkurs. Har arbetat om kursplaner och innehåll till valp- och vardagslydnadskurserna från att tidigare varit till ganska stor del inriktade på att lära hunden olika lydnadsmoment. Istället är nu de viktiga delarna fokus och följsamhet. Syftet är att bygga kontakt och en bra grund för samarbete och vidare träning.

Jag har försökt fundera över vad den vanliga hundägaren har mest nytta av. Det viktigaste för många kanske inte är att hunden kan sitta och ligga på kommando? Däremot vill nog de flesta ha en hund som följer med i koppel utan att dra och kommer när man ropar.

Men för att det ska funka måste man först hitta vägen till ett samspel med hunden. Alltså bygga en stabil grund där hunden är motiverad att samarbeta. Många glömmer faktiskt (eller slarvar med) grundbygget och går direkt på momentträningen. Det brukar visa sig i situtioner där det finns mycket som distraherar hunden. Det vill säga de situationer där man verkligen vill att samarbetet ska fungera. För om inte grunden är stadigt byggd finns risk att huset rasar.

Vi tränar även hundarna att sitta och ligga (om hundägaren vill) på dessa kurser. Men lika viktigt är att lära hunden och hundägaren att leka och ha roligt tillsammans, och att kunna lära valpen/unghunden ta det lugnt.

Hittills har nya kursinnehållet känts väldigt bra. De nya övningar jag lagt in har fungerat bra. Valparna på "premiärkursen" har dessutom blivit väldigt följsamma och samarbetsvilliga tycker jag. Om en vecka är det avslutning med en praktisk teorilektion om hundspråk, hälsa och vård. Då får jag sedan se vad deltagarna tycker i sina utvärderingar. Blir spännande!

Städning och planering för garageagility

Det är ledig söndag och jag är uttråkad.

Det saknas inte saker att göra här hemma, men jag är väldigt sugen på att träna hund. Fast femton minusgrader ute lockar ju inte till uteaktiviteter. Träningsplanen är också rejält översnöad sedan en tid tillbaka.

Funderar därför på att bära en balansbommens nedfart och agilitybordet i garaget för att träna kontaktfält. En sektion av slalomet bör också rymmas, vi har ett stort garage. Förra vintern ägnade jag en tid i garaget och tränade grundfärdigheter med Kaiser. Funkade riktigt bra. I vinter blir det förmodligen en del garageagility i väntan på våren. Ska röja först undan en del andra grejer och göra plats för hindren. Sedan ska vi ha bra sysselsättning även smällkalla dagar.

Men allra först måste jag ta ta tag i en del hushållssysslor. Visserligen inte alls var vad jag hade lust att göra, men tvätt, disk och dammtussar försvinner inte av sig själva. Dags att hugga i ...

Dags att döda myter och betala köttbullelön!

Jag upptäckte shejping och positiv förstärkning som hundträningsmetod 1996.

Vår älskade leonberger Raham hade med husse Måns blivit godkänd på Sim- och räddningsprovet. Uppfödaren, Ulla-Britt, var stolt över sina valpköpare och för denna bedrift gav oss en present. Det var en liten bok - Shaping av Anders Hallgren.

Jag slukade boken med stort intresse och blev väldigt inspirerad! Hallgren förklarade att man kunde lära hunden förknippa ljudet av en visselpipa med belöning. När hunden sedan utförde ett önskat beteende blåste man i pipan och belönade hunden. Blev det fel struntade man i det. På så sätt kunde man stegvis forma fram beteenden genom att förstärka när hunden var på rätt väg.

Så oerhört trevligt det lät att träna hunden med enbart positiv förstärkning istället för att korrigera den! Men kunde det verkligen vara möjligt, tänkte jag. Måste man inte använda korrigeringar och bestraffningar för att få hunden att lyda när det verkligen gäller allvar? Och ska inte hunden lyda mig för att jag är dess ledare, inte för att få godis?

I dag är shejping med visselpipa vidareutvecklad till metoden klickerträning, som slagit igenom stort.

Men fortfarande möter jag ganska ofta inställningen att "Jo, klicker är nog bra till trix och tävlingslydnad. Men inte funkar den väl vardagslydnad och problemlösning?"

Nyligen sa den nye tv-hundcoachen just detta: "Klicker är ett utmärkt verktyg till inlärning, men inte till att lösa svåra problem, utan den är till för inlärning".

Härmed vill jag avliva den myten! Jag anser att om man ska lösa ett problem måste det ske någon form av inlärning. Hunden måste lära sig ett nytt beteende istället för det problematiska beteendet som vi inte vill ha. Om jag enbart med hjälp av bestraffningar och korrigeringar får hunden att sluta med problembeteendet har jag ändå inte löst problemet. Jag har bara tagit bort symptomet, inte orsaken.

Lär hunden sig inte ett nytt beteende måste jag ständigt använda bestraffningar för att få den avstå från problembeteendet. Förmodligen måste jag också snart trappa upp "staffdosen" då hundar ganska lätt vänjer sig vid obehag. Det finns också mycket stor risk att hunden blir stressad och frustrerad av bestraffningarna, vilket sannolikt utmynnar i ett nytt problembeteende.

Visst. I vissa fall är det ibland nödvändigt att använda någon form av korrigering för att avbryta ett allvarligt problembeteende, men genast måste jag börja lära hunden vad den ska göra istället. Jag måste också ändra hundens inställning i situationen. För allt detta är klickerträning verkligen en suverän metod!

Så till den andra myten jag vill avliva: Att hunden ska lyda mig enbart för att jag är dess ledare.

Hundar är egoister av stora mått. Det finns två bara anledningar till att hundar gör saker:

1. För att de får ut något positivt av det (positiv förstärkning).

2. För att slippa undan något obehagligt (negativ förstärkning).

När man förstått detta är det väldigt enkelt att välja träningsmetod tycker jag. Tänk dig själv vad som skulle motivera dig att göra ett gott arbete? Att få bra betalt för jobbet, eller att arbeta för att slippa obehag? Vad skulle göra dig trygg i ditt jobb?

Hundar funkar här på samma sätt som vi människor. När vi upplever något trevligt stimuleras hjärnans belöningscenter och vi känner oss glada och tillfredsställda. Upplever vi istället något obehagligt stimuleras hjärnans straffcentrum och vi blir rädda, arga och irriterade.

Jag vill att hunden ska samarbeta med mig för att den vet att den då får ut något positivt: mat, lek, bus, kel, beröm, mer aktiviteter eller annat den gillar.

Jag får ju ut så mycket av hundägandet. Jag har ju av egoistiska skäl skaffat hund för att få sällskap, ömhet, motionskompis, tävlingskamrat, uppvärmd säng, ett socialt liv med andra hundägare, ökad kunskap och en massa skratt.

Då kan jag väl betala en lön på några köttbullar då och då?