Kaiser rustad för vinterkylan. Kylan håller Piteå i ett krampaktigt grepp. De senaste tiden, som känns som en evighet, har termometern konstant hållit sig under 15-graderssträcket.
Dvärgpinschern Kaiser vägrade likt en tjurig unge att ta på sig den tomteröda täckoverallen innan förmiddagens promenad. "Jaha, frys då ditt lilla skrälle", sa jag och tog med den nakna jycken ut tillsammans med den välpälsade Käck. Och visst frös stackarn. Hoppade på tre ben, darrade när vi stod stilla och ruskade sig med jämna mellanrum för att få igång blodcirkulationen. "Vad var det jag sa?" påpekade jag förnuftigt.
Inte vet jag om Kaiser drog några slutsater av detta. Men inför eftermiddagens promenad gick han med på att bli påklädd. Utan större knot. Duktig pojke!
Jag inbillar mig att det inte är någon större skillnad på att uppfostra hundar jämfört med barn.
5 kommentarer:
Att uppfostra barn och hundar är väldigt lika.... det är i alla fall min uppfattning. Jag tillämpar i alla fall samma uppfostringsprinciper på hundarna som jag gjort på grabbarna, och det har då blivit folk av grabbarna, och hund av alla tidigare hundar vi haft... bara man kommer ihåg att barn och hundar inte har likadana behov.
Det var ju tur att det inte blev tvärtom. Hihi! =)
Ja, det var riktigt tur att det blev så, men om det blivit tvärt om så hade nog hundarna gjort succé på cirkus eller nåt i alla fall, lite värre för grabbarna....
De hade väl blivit omhändertagna av socialen...
Hahah känner så väl igen det i min lilla envisa råtta jag med! Men nu har hon insett att istället för att hoppa på3 ben och slippa bli påklädd och utkörd på långpromenad har hon kommit på att det är smartare att inte gå ut alls utan ligga inne o trycka under en filt... hm..
Kaiser trycker gärna också under en filt. När vi skulle gå ut i morse fick jag gå upp i sovrummet och lyfta undan täcket för att få honom att inse att det faktiskt var dags för morgontoaletten.
Skicka en kommentar