Doggie-zen kan till exempel handla om att hunden frivilligt (utan förbud) ska gå ifrån en godisskål för att utföra ett beteende, samt som belöning därefter få springa till skålen och äta upp godiset. I agilityträningen passar doggie-zen utmärkt i många sammanhang. En godisskål bakom en rad med hinder lär hunden att söka sig framåt och leta hinder instället för att "klistra" på föraren. Godisskålen är också bra för att få ett stabilt kontaktfältsstopp.
Hexxa fick träna framåtsändande på doggie-zenvis i dag (över låga hinder). Hon med när jag lade godis i skålen, följde sedan min "torrhandling" fram till motsatta sidan av hinderraden för att därefter få springa till skålen. Några gånger körde jag en flygande start och släppte henne direkt, några gånger fick hon sitta och vänta på startsignal. Hon klarade båda varianterna jättebra!
Sedan blev det kontaktfältsträning. Hexxa springer inte hela balansbommen, utan än så länge bara nedfarten för att träna sitt kontaktfältsbeteende (hon duttar med en tass i backen tills jag ger släppkommandot). Har bestämt mig för att inte fortsätta inlärningen av running contacts trots allt. Det känns mer stabilt att ha ett tydligt kontaktfältsbeteende. Men mitt experiment med träningen på plankan har inte varit bortkastad tid. Träningen har gett henne flera kunskaper jag har nytta av i många sammanhang.
Efter den lyckade träningen med Hexxa var det Kaisers tur. Det blev också ett mycket bra träningspass med en motiverad och duktig hund. Käck fick vila från agility idag efter sin överansträngning på Gläntan i måndags.
Nu blir det inte hundträning på ett par dagar. Imorgon åker jag till ÖNDs sektorskonferens i Medlefors. Brukar vara både trevligt och intressant. Söndagens föreläsning handlar om friskvård för optimal träning. Föreläsare är Marie Söderström Lundberg, som verkar vara kunnig och inspirerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar