Ont i mattehjärtat

Det har varit en riktigt bra kurshelg. Trots lördagens ihärdiga regnande var både hundar och kursdeltagare på viltspårkursen glada och positiva. Gårdagen bjöd på bra väder och det blev en riktigt härlig dag i skogen. Alla hundar gjorde stora framsteg och klarade sina spår.

Hexxa fick också prova på viltspår. Lade ett kort spår på cirka 30 meter åt henne när deltagarna lade spår åt sina hundar. När det blev Hexxas tur att gå spåret var hon till en början lite försiktig, men så småningom tog nyfikenheten överhand och hon spårade sig fram till slutet. Efter kursens slut lade jag ett nytt spår åt henne och nu märkes det att hon förstått vad det hela gick ut på. Duktig tjej!

I dag är det Kaisers dag. Har varit på morgonen och lämnat honom hos veterinären för kastrering. Jag har funderat över det en tid och insett att det kommer att bli olidligt när Hexxa börjar löpa annars. Kaiser blir ofta fixerad och blockerad av tikar och dofter, så han skulle inte må bra med en löptik i huset.

Det gör ont i mattehjärtat att veta att han ligger på operationsbordet, även om jag vet att han blir väl omhändertagen. Nu hoppas jag bara allt ska gå bra i dag och även under läkningen. Får hämta vår älskade minipinne igen efter lunch. Efter det ska vi pyssla om honom riktigt ordentligt!

En blodig fredag

På köksbänken står flera blodfyllda bunkar. Badrummets diskho är fylld med frysta avkapade fötter...

Det är en helt vanlig dag på jobbet med andra ord! Blodet som står på upptining ska fyllas på flaska för att användas under helgens viltspårkurs i Luleå. Fötterna är förstås de älgklövar vi ska släpa genom skogen under spårläggningen.

Käck och Kaiser blev mycket ivriga när de såg att jag plockade fram klövar ur frysboxen. Hexxa, har aldrig tidigare sett en älgklöv, men blev genast intresserad. När hon fick slicka och bita på klöven var lyckan gjord! Hon morrade till och med när Kaiser närmade sig hennes nyvunna skatt. Den lilla häxan!

Jag har faktiskt inte hunnit lägga några spår alls i sommar, men än finns ju tid innan snön faller. Det blir inte så många deltagare på kursen i helgen, så jag kommer nog att hinna lägga något spår åt mina hundar också. Ska bli spännande att se hur Hexxa löser det!

Vilken läckerhet! Hexxa smakar på en älgklöv.

Snart start för en intensiv hösttermin

I morgon är det start för höstterminens kurser. Jag kör igång med två valpkurser och det ska bli jättespännande!

I dag är det fullt upp med förberedelser. Vårt garaget ska iordningställas till teorilokal och kurskompendier ska skrivas ut. Garaget är inte den perfekta lokalen, men får fungera som en tillfällig lösning. Längtar allt mer efter en egen, funktionell lokal för året runtbruk.

Hösten ser lovande ut. Den blir intensiv med många olika kurser i både Piteå och Luleå, samt en hel del annat jobb. Samtidigt sitter jag och planerar vidare för framtiden. Hoppas bara att den sista pusselbiten med lokalen snart faller på plats...

Bra helg och härlig start på veckan

Det har varit en bra helg med agilitytävlingar i Drängsmark och cykeltävling i Umeå - i kombination med husvagnsliv. Åbyn-Byske BK hade i år flyttat sin tävling från Gagsmark några mil söderut. Drängsmark bjöd på en bra tävlingsplats med möjlighet till camping intill banan.

Det är roligt att se hur taggad Käck blir när han ska få köra agility. Han jobbade bra vilket bland annat gav en andraplats. Han nollade loppet, men tog tyvärr några vida svängar som gav tidsfel som kostade oss ett agilitycert. Synd! Men visst märks det att han blivit över 10 år. I de tvära svängarna tappar han tid när han saktat ner farten och ska öka igen, eller så väljer han vidare svängar för att slippa växla tempot lika mycket. Men så länge agilityn gör honom glad får han fortsätta med den.

Kaiser fick springa ett lopp per dag i ett försök att behålla hans ork och fokus. Han blev dock diskad i båda. Fortfarande okoncentrerad i starten och han började med att hälsa på tikar. Jag kunde kalla in honom ganska snabbt, men domaren var ännu snabbare på att blåsa till disk. Resten av loppen gick faktiskt hyfsat. Nåja. Kaiser är ännu väldigt störningskänslig i tävlingsituationen, men det är frustrerande. Samtidigt måste jag inse att han trots sin ålder ännu är orutinerad tävlingshund. Det är hans första säsong och totalt den sjätte tävlingen han gör. Men det får gärna börja lossna snart!

I dag har det varit en riktigt bra start på en ny vecka. Var ledig och tog med käraste mamma och mormor till en okänd idyll, Nötmyrbodarna. Det är en mycket mysig plats, en gammal fäbodvall som restaurerats till ett bra utflyktsmål. Med solväder, korvgrillning, hundbus och tjejsnack kan det inte bli annat än trevligt!

På väg till Nötmyrbodarna stannade vi till och tittade på detta fina sommartorp som är till salu. Jag skulle gärna vara ägare till den här fastigheten:

Hundarna blev dränkta katter

Strålande sol, åska, hagel och skyfall. Dagens väder varierade stort.

Hela helgen gick åt till på SBK-möten på Kydingeholm. Måndagen var jobbintensiv och jag arbetade till klockan tio på kvällen. Därför kändes det skönt när tisdagen skulle bli en lugn dag.

Satt på mitt sommarkontor (dvs verandan) i behaglig sommarvärme och svarade på mail när det plötsligt small till. Blixt och dunder. Åska! Det började bli dags för en hundpromenad och jag fick bråttom att hinna med den innan det eventuella åtföljande regnet skulle komma. Drog på regnjackan utifall det skulle börja droppa när vi var ute.

Vi hann inte gå så långt innan det kom. Men det var inga droppar, utan en störtskur med hagel och sedan skyfall av regn! Snacka om att bli överraskad. Inom en minut var jag och hundarna som dränkta katter. Vi sprang hem genom gigantiska vattenpölar som snabbt bildats. Att vi blev nedstänkta av det spelade liksom ingen roll. Man kan ju inte bli mer än dyngsur.

Någon timme senare låg det kvar drivor av hagel efter vägarna. Märklig syn med vit gräsmatta i augusti.

Hundarna fick isvatten i sin skål.

Lilla fröken blir nog aldrig en "dam"

Badglada Hexxa tar ett fotbad i värmen.

Fröken Hexxa växer. Med cirka 38 centimeter i manken och åtta kilo i vikt har hon uppfyllt minsta storleken för tikar enligt rasstandarden. Trots det är hon inte minsta "ladylike" ännu. Tror inte heller att hon någonsin kommer att bli det.

Visst kan våra andra hundar också gilla att gräva gropar, särskilt i sand. Hexxa fullkomligt älskar det! I trädgården har vi nu kommit en bra bit på väg mot en 18-håls golfbana. En del av hålen har hon också utvidgat till storleken mindre rävgryt.

Många hundar tar stora omvägar vid vattenpölar för att klara sig torrtassade. Inte Hexxa. Hon hoppar gladeligen rakt i pölen, plaskar med tassarna så att vattnet stänker vida kring. Sedan avslutar hon gärna med att lägga sig ner i det blöta. Efter dagens regnväder fanns det många pölar i skogen att leka med. Vilken lycka!

I kväll fick hon besök av franska bulldoggen Atlas. Deras brottningslekar och tuggande på varandra varvades med fortsatta utgrävningar av trädgården. Efter lekstunden, dagens vattenpölsplaskande och badandet i en geggig skogsbäck häromdagen var söta lilla fröken inte fullt så gullig. I pälsen satt ansenliga mängder lera, sand, gräs och fralla-saliv. Hjälp! In i duschen för att försöka hitta en valp under all smuts. Det tog ett tag, kan jag säga.

Nu ligger hon ihopkurad på en filt i soffan. Rufsig, svagt lavendelschampodoftande, trött. Och igen den sötaste valpen i världen!

Hjärnan överkokt, kroppen orkeslös

Väderprognoserna lovar regn i veckan. Skönt. Efter en vecka av värmebölja är hjärnan överkokt. Har haft huvudvärk mer eller mindre hela veckan och känt mig orkeslös.

Konstigt. Brukar inte bli särkilt påverkad av värmen, men efter jag börjat med LCHF-kosten verkar jag fått annan förbränning. När fettbrasan brinner i kroppen behöver man inte frysa. Det är en helt ny upplevelse för mig.

Just när jag i dag trodde att jag skulle kvävas i den stillastående luften hittade jag till min stora glädje hittade en stor fläkt i vårt förråd! Den har fått gå varm i dag kan jag lova. Äntligen går det att andas igen. Bara vi nu också kan få lite regn som rensar luften. Puh! Aldrig är man nöjd...

Nya erfarenheter på egen tass

Hexxa, fem månader.

Tänderna trillar för fullt ur valpmunnen. Lilla Hexxa håller på att bli stor. Redan fem månader gammal och snart också rumsren.

Det är fantastiskt att följa en valps utveckling. Först är allting nytt och spännande, snart har de nya upplevelserna blivit erfarenheter och lärdomar. Hexxa lär sig snabbt nya saker, både genom att själv prova sig fram, observera hur de stora grabbarna gör och genom vår träning tillsammans.

Det är viktigt att valpen får positiva erfarenheter med sig in i vuxenlivet. Otäcka upplevelser kan sätta djupa spår hos en valp. Men en valp måste också få göra egna upptäckter och ibland är de skrämmande.

Första gången Hexxa stiftade bekantskap med vatten utomhus råkade hon hoppa rakt ut i majkallt älvvatten! Oj, så hade jag inte tänkt att hon skulle få sitt första bad! Hon fick uppleva hur marken under tassarna plötsligt försvann och huvudet hamnade en kort stund under vattenytan. När Hexxa dök upp igen tog hon sina första simtag och skuttade sedan upp på land. Glad och inte skrämd av den blöta upplevelsen.

En annan upplevelse som kunde varit riktigt läskig var när hon nyligen sprang upp på gungbrädan på agilitybanan. Jag brukar ha gungan spärrad med ett bord under just för att förhindra detta. Men nu hade jag glömt det. Jag hann precis se i ögonvrån hur gungbrädan dunsade ner med Hexxa på. Fasiken! Tur att jag inte hann se hela förloppet för då hade jag förmodligen blivit rädd, vilket säkert smittat av sig på henne. Nu såg Hexxa överraskad ut, men fortsatte sedan vidare som att inget hänt. Puh!

Som hundägare är det mitt ansvar att guida valpen genom nya upplevelser. Men jag kan inte skydda henne från alla skrämmande saker, mycket måste man upptäcka på egen tass. Tur att vi fått en cool tjej som möter livet med nyfikenhet, glädje och gott självförtroende. Hon är underbar!